Det här med borste och kam är inget som Lillis tänker slösa dyrbar ungdomstid/pengar på att använda/köpa. Därför har hon dreads. Mot sin egentliga vilja är hon en dreadstjej. Ibland kammar hon över promoefrillan så att man inte ser dreadsen (det är egentligen mest en stor), ibland hinner hon inte det och låter den guppa fritt i vinden. Ibland säger jag till henne att det gått lite för långt, undefär samtidigt brukar kollegorna börja kalla henne för trollet. Då får jag rycka in. Mina flinka fingrar jobbar och jobbar, nedifrån och uppåt, för att reda ut dreadlocken. Detta har skett idag. Jag kom uppskattningsvis en femtedel igenom röran innan lunchen var över. Vi har alltså lite jobb kvar. Till en annan gång.
3 kommentarer:
Hjälper brylcreem tro?
Haha, min pojkvän är (var) likadan. När tovan blivit två knogar stor klippte jag helt sonika av hans flera decimeter långa hår (självklart med tillåtelse.
) minus punkt.
/perfektionist.
Skicka en kommentar